Ann-Christin Sjölander

Vårt värdefulla vatten

Ann-Christin Sjölander header image 2

Ät kravmärkt fisk!

7 juli, 2015 · Inga kommentarer

Stäng fiskodlingarna i Östersjön och se till att de i stället finns på land.
Det var ett av budskapen från Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen, på ett seminarium under Almedalsveckan. Det blev för mig en påminnelse om att det är viktigt att köpa kravmärkt, certifierad fisk.

Gång på gång påminns vi om världens brist på vattenresurser, inte minst i samband med klimatförändringarna. Men det finns så enormt mycket att göra för att minska människans enorma förstörelse och nedsmutsning av vatten.
Hållbar odlad fisk är ett bra livsmedel. Svaga miljökrav medför stora skador. Det är bra att bli påmind om detta. Det är så lätt att bara slänga ner en odlad laxfilé i matkorgen i livsmedelsbutiken utan att ta reda på varifrån den kommer. Speciellt om den råkar vara billig och det blir den ju om man inte tar så mycket hänsyn till miljön. Ska vi ha hållbar fisk måste vi vara beredda att betala för den.
Som vanligt var det några seminarier om vattenfrågor under Almedalsveckan, även om de var få. Jag lyssnade på ett seminarium om algblomning i Östersjön. Mest fäste jag mig vid Ellen Brunos ord, för de var så glasklara.
– Det talas så mycket om bra insatser som görs för Östersjön. Ändå är det en lika stor yta som Danmark som är död i Östersjön, det är inte alls bra.
Det i sin tur beror på övergödning och kemikalier som släpps ut i havet. Visserligen finns det allt fler reningsverk, fosfat i tvätt- och diskmedel har förbjudits men mycket återstår att göra.
Ellen Bruno pekade bland annat på den mängd olagliga avlopp som fortfarande finns i Sverige.
Cirka hälften av landets 700 000 enskilda avlopp har sådana brister att de måste bytas ut. Av dessa bedöms 130 000 avlopp enbart ha slamavskiljning och är därför direkt olagliga, enligt Havs – och vattenmyndigheten.
– Det finns otroligt mycket att göra i det kustnära området, sa Ellen Bruno och betonade att vi redan vet rätt mycket om Östersjön och att det görs många utvärderingar. Hon efterlyste mer ”action”. Och så återkom hon till att vilja förbjuda fiskodlingar i haven.
Sverige och EU vill utöka vattenbruket, det vill säga odling av djur såsom fisk, musslor och kräftor. Totalt produceras i Sverige 12 000 ton fisk och 2000 ton skaldjur i cirka 500 odlingar. I Norge rör det sig om 1,2 miljoner ton.
Odling av fisk i öppna kassar i sjöar och hav medför foderspill och avföring som läcker kväve och fosfor till det omgivande vattnet. Den bidrar till ännu mer övergödning i Östersjön. Genom att i stället ha landbaserad odling kan läckage av foderrester, medicin och bekämpningsmedel begränsas. Även nya foder, till exempel musselmjöl, svamp och jäst kan ersätta foder som baseras på vildfångad fisk. Det finns siffror på att cirka 30 procent av all vildfångad fisk används till fiskmjöl och fiskolja.
På Ljusterö finns till exempel försök med att odla gös i bassänger inomhus. Vattnet renas genom olika typer av filtrering och mättas med syre för att ge fisken så god miljö som möjligt och för att minska risken för sjukdomar.
Ett annat exempel är en landbaserad fiskodling på Åland, där vattnet från havet renas innan det används, cirkulerar och syresätts.
Själv tänker jag hädanefter tänka mer på att välja fisk märkt med KRAV eller ASC eller MSC som står för hållbart certifierat fiske. KRAV, svensk miljöcertifiering, har regler för odlad fisk. Den har inte matats med foder som bidrar till utfiskade hav. ASC – Agriculture Stewardship Council – är en internationell hållbarhetsmärkning. MSC står för Marine Steward Council, en stiftelse som miljömärker fisk- och skaldjursprodukter.
Så gav mig dagarna i Visby åtminstone denna insikt. Om de som odlar fisk i kassar i haven måste betala för utsläppen skulle det inte längre vara lönsamt med sådana odlingar. Det är ytterligare en insikt.
Från 50-talet och framåt har belastningen av näringsämnen på Östersjön ökat dramatiskt. Det berättade Ragnar Elmgren, professor vid Stockholms universitet, mer om. Handelsgödsel blev billigare, vi använde fosfat i tvättmedel och hade förbränning, som släppte ut kväveoxid i luften. Vi har minskat utsläppen av kväve i luften och läckage från jordbruket men det är fortfarande höga koncentrationer av fosfor.
Han konstaterade att det kommer att ta lång tid att fixa Östersjön som helhet, även om det finns lokala områden, som Stockholms skärgård, där det blivit bättre.
– Man kan fundera över hur mycket sämre det hade varit utan några åtgärder, men vi måste komma ytterligare på väg. Det kan dröja upp till 80 år för att ha full effekt på de åtgärder vi gör, kanske 40 år för att få halva effekten.

Källa: Miljöanpassat vattenbruk i Sverige, Ellen Bruno,
Naturskyddsföreningen, maj 2014

Etiketter: Vatten

0 svar hittills ↓

  • Inga kommentarer än, du kan vara först ut.

Lämna en kommentar